För mig är det så här; Vänner har man en handfull. Det är personer som man litar blint på och som alltid står på din sida i stridens hetta och som kommer ihåg när du fyller år. Vänner kommer och går inte, de består - länge!
Kompisar har man många. De kan sållas bort från inbjudningslistan om man blir för många. Kompisar ringer man inte till när jorden håller på att gå under och man bryr sig kanske inte så mycket om ifall de glömmer bort att ringa på tre, fyra månader.
Bekanta hälsar man på när man möter dem på stan, byter en artighetsfras eller två om man hamnar bakom varandra i kön på Ica. Bekanta ringer man bara till om de är de ända som äger en högtrycks spruta när man behöver låna en.
Vännerna är de som kan skapa problem... när man håller på och fördjupar en kompis relation till en vän relation kan det bli så mycket fel. Speciellt om det bara är den ena som tycker att de är på väg till vän stadiet... Eller när man glider ifrån varandra och inte längre känner att någon som har varit en vän passar in i det facket längre, då kan det bli lite osämja när man råkar sålla bort just den personen vid tex en middag.
Jag är i alla fall glad över att alla mina vänner kom ihåg min födelsedag - det visar att de är riktiga vänner! De som glömde bort mig var bara familj och släkt och de hamnar ju i ett eget litet fack som man inte kan göra så mycket åt tyvärr : )
Ha det bra i snöstormen! Ollis och jag ska trotsa väder gudarna och åka på husvisning!
KRAM
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Är det de djup tänkandes dag i dag??=) Har haft lite deep talk med Tessan! Jag kanske kommer förbi dig sen efter att ha vart hos hästen. Känner sig ju lagom motiverad till att gå ut och rida i dag! Not...
pöss
"Slösa inte bort din tid på människor som inte uppskattar dig!"
Post a Comment